Miljö
Mänskliga rättigheter
Skäl att inte äta jätteräkor
1. Våld och rättsövergrepp
2. Svältlöner och barnarbete
1. Våld och rättsövergrepp
När lokalbefolkningar i Syd har protesterat mot räkindustrin genom
t.ex. fredliga demonstrationer har det mycket ofta lett till att de på
falska grunder anklagats för brott och häktats, hotats, förföljts,
våldtagits eller fått sina hus nedbrända. I många
jätteräkproducerande länder är rättsystemet svagt
och korruptionen utbredd, och resursstarka räkodlare kan muta poliser
och myndighetsrepresentanter medan fattiga personer har svårt att
göra sina röster hörda och kräva sina rättigheter.
I Bangladesh är situationen särskilt allvarlig – här
anlitar många räkodlare beväpnade vakter som ska förhindra
stöld av räkor från dammarna, men som också tvingar
lokala bönder att sälja sin mark och slår ner protester
från lokalbefolkningen. Här har också ca 150 personer mördats
sedan 1980 som en direkt följd av att de protesterat mot räkindustrin.
2. Svältlöner och barnarbete
För att odla räkor på industriellt vis behövs
kapital snarare än arbetskraft. De jobb som trots allt skapas för
lokalbefolkningen är för det mesta lågavlönade och
osäkra sådana, t.ex. fiske av räkyngel eller tillfällig
hjälp vid tömning av dammar. De bättre betalda och mer kvalificerade
jobben är förbehållna personal utifrån, som inte har
någon koppling till det lokala samhället. I de fabriker där
man packar och rensar räkorna är arbetsmiljön ofta undermålig,
lönerna mycket dåliga och det förekommer ofta barnarbete.
Det är framförallt kvinnor (och barn) som jobbar i räkfabrikerna,
och det är inte ovanligt att de utsätts för övergrepp
och våldtäkter eller hålls instängda på fabriksområdet.
Faktum är att kopplingen mellan räkindustrin och sexuella övergrepp
i vissa länder är så stark att kvinnor som jobbar i fabrikerna
får dåligt rykte och ratas som potentiella hustrur.
