1. Skövling av mangroveskog
Mangroven är ett av världens mest produktiva ekosystem som återfinns mellan land och hav längs tropiska och subtropiska kuster. Denna komplexa livsmiljö fungerar som en barnkammare, skydd och källa till mat åt hundratals fiskar, skaldjur och andra organismer.
Mangroven skyddar även mot hårda vindar, flodvågor, tsunami samt stabiliserar marken så att risken för kusterosion minskar. Dessutom fungerar ekosystemet som ett filter och renar flodvattnet från sediment och föroreningar på sin väg ner till havet. Ekosystemet absorberar och binder även koldioxid i sedimentet, vilket minskar den globala uppvärmningen. Traditionellt är mangroven även en viktig naturresurs. Skogen används bland annat till bränsle, byggmaterial, mediciner, biodlingar, jakt och fiske.
Idag har mer än hälften av jordens naturliga mangroveskog huggits ner. Statistik från 2004 pekar på att 38% av världens skövling av mangroveskog, under modern tid, har orsakats av räkindustrin. Detta gör mangroven till ett av världens mest hotade ekosystem.
2. Förstörelse av ler- och våtmarker
Våtmarker och lermarker utgör en viktig del i mangroveekosystemet. I många samhällen har dock dessa marker setts som överflödiga eftersom de inte är funktionella för traditionellt jordbruk eller bosättning på grund av dess skiftande natur – tidvis torra, tidvis vattentäckta. Dock utgör våt- och lermarker en mycket viktig del i det hydrologiska och kemiska kretsloppet som varje ekosystem är beroende av för sin överlevnad. Dessa marker producerar även föda för ett stort antal djurarter, och är viktiga rastplatser för fåglar.
Forskare räknar även med att våt- och lermarkerna kommer bli essentiella i framtiden då havsnivån i och med den globala uppvärmningen beräknas stiga. Om landet lämnas fritt kan mangroven naturligt sprida sig till dessa områden då de annars riskerar att svämmas över. Men som det ser ut idag, där alltfler våt- och lermarker omvandlas till räkodlingar, finns det ingen möjlighet för mangroveskogen att växa till sig högre upp längst kustlinjen och den riskerar därmed att dö ut.
3. Minskning av fiskebeståndet
Den omfattande skövlingen av mangroveskogen har påverkat det naturliga fiskebeståndet negativt. Mangroven utgör barnkammare, skydd och källa till mat åt hundratals fiskar, skaldjur och andra organismer. Idag räknar forskarna med att 75% av världens tropiskt kommersiella fisk någon gång under sitt liv passerar genom mangroven. Skövlingen av mangroven, till stor del på grund av räkindustrin, har fått förödande konsekvenser på fiskeindustrin i många länder.
En annan avgörande orsak till minskningen av fiskebeståndet i tropikerna är det utbredda arbetet där räkynglen till odlingarna samlas in. Dessa fångas in av lokalbefolkningen med hjälp av håvar gjorda av mycket fint nät. Insamlingen går till så att floden kammas igenom med hjälp av håven. Räkynglen samt ett stort antal fiskyngel och andra organismer fastnar i näten. De önskvärda blivande räkorna sorteras och säljs medan oönskade yngel och organismer lämnas att dö eller dör i processen. I Bangladesh beräknas att 200 miljarder andra organismer dog i samband med räkyngelinsamlingen under åren 1989-1990.
När efterfrågan på räkyngel är hög anlitas kläckerier som tar fram yngel genom att köpa infångade gravida räkhonor. Eftersom ynglen från kläckerierna föds upp i en artificiell miljö är deras immunförsvar lägre och de drabbas lättare av sjukdomar. Om ynglen drabbas av sjukdomar under sin tid i kläckeriet händer det att de släpps ut i havet vilket ökar sjukdomsrisken bland vilda räkor.
Inom räkindustrin, både i kläckerierna och odlingarna, används mycket kemikalier och bekämpningsmedel för att förhindra att räkorna drabbas av sjukdomar. I många länder pumpas det smutsigt vatten direkt ut i floden eller havet, vilket drabbar växt- och djurlivet.
4. Vattenföroreningar – grundvatten, sötvattenkällor och havsvatten
Räkfarmarna bidrar direkt till förorening av närliggande vatten. Smutsigt vatten från dammarna, med hög koncentration av bekämpningsmedel, kemikalier och restprodukter pumpas direkt ut i havet eller den närliggande floden. Detta bidrar till föroreningar och en ökning av näringsämnen i vattnet som i sin tur kan leda till övergödning.
Dessutom läcker många räkfarmar saltvatten, vilket bidrar till försaltning av grundvattnet men även kringliggande sötvattenkällor. I vissa fall har man även funnit vatten med mycket låga pH-värden i räkdammarna. Detta vatten kan läcka ut till kringliggande vattendrag samt förorena marken.
5. Förstörelse av korallreven
Korallrev är havets regnskog. Detta ekosystem är oerhört rikt på djurliv och är en viktig del för överlevnaden av många tropiska fiskar och växter. Korallreven och mangroven är två livsmiljöer som på många platser runt jorden lever i samexistens. Mangroven fungerar som ett jättelikt filter för flodvattnet som oftast är rikt på sediment och föroreningar. Detta filter renar flodvattnet så att det kan beblandas med havsvattnet utan att förorsaka problem i denna miljö. Korallreven behöver näringsfattigt vatten för att överleva. På grund av skövlingen av mangroven har det naturliga filtret försvunnit. Detta innebär att det är en ökning av näringsrikt och förorenat vatten som rinner ut i havet med konsekvensen att korallreven drabbas. Nästan 50% av korallreven i Vietnamn och Taiwan har idag förstörts på grund av sedimentering.
6. Övergivna dammar
Det finns en trend inom räkindustrin att utveckla odlingarna från extensiva, det vill säga lägre densitet räkyngel och mindre användning av bekämpningsmedel men större dammyta, till att gå över till intensiva eller semi-intensiva odlingar. Denna typ av odlingar upptar mindre yta men har betydligt högre koncentration av yngel samt hög förbrukning av bekämpningsmedel och kemikalier.
I exempelvis Thailand har utvecklingen av intensiva och semi-intensiva räkfarmar gått mycket snabbt. Resultatet har blivit att många dammar, redan efter fem till sex år, har blivit obrukbara på grund av dålig vattenkvalité och problem med sjukdomar förorsakade av ackumulerat avfall i dammarna. Arbetet med att rengöra dammarna och få dem brukbara igen kan ta flera år. Detta är ett slöseri på tillgänglig mark som exempelvis skulle kunna användas till återplantering av mangrove eller jordbruk.
7. Försaltning av mark och vatten
Många räkfarmar anläggs i deltalandskap där det naturligt förekommer sötvatten eller vatten med mycket låga salthalter. Räkdammarna däremot har en hög koncentration av salt. Beroende på olika faktorer såsom markens egenskaper, dammarnas struktur och den lokala hydrologin läcker räkfarmarna olika mängder salt till kringliggande mark och vatten. Detta har stora konsekvenser på det lokala samhället. Kringliggande odlingar förstörs, boskapen förlorar sina betesmarker, grundvattnet eller andra sötvattenkällor förorenas, byggnader vittrar sönder och en ökning av irriterad hud hos lokalbefolkningen har rapporterats.
8. Kusterosion
Mangroveskogen med dess rötter binder marken och gör den stabil vilket förhindrar kusterosion. I områden där skogen har skövlats har stora problem med erosion och slamavsättningar till havet uppstått.
9. Ökad risk för skador vid naturkatastrofer
Mangroveskogen spelar en viktig roll som stormskydd och skyddar fastlandet mot att ödeläggas vid naturkatastrofer. Träden och dess rotsystem fångar in energin från starka vindar och vattenvågor så att de bromsas in. För fattiga länder som ligger i riskzonen för att drabbas av flodvågor och stormar kan en förödande naturkatastrof innebära en ekonomisk kris och tusentals dödsoffer. Bangladesh drabbades mycket hårt av en enorm cyklon år 1991. Denna drog in i sydöstra Bangladesh där stora delar av mangroven var skövlad. Dödssiffran uppgick till runt 140,000 människor. Den ekonomiska förlusten och arbetet med återbyggnaden kostade landet flera miljoner US$.
10. Introduktion av nya arter
I vissa länder importeras räkyngel från den globala marknaden. Detta har blivit nödvändigt eftersom man lokalt inte klarar av att täcka upp landets höga efterfrågan. Många gånger är orsaken till detta överfiske ihopkopplat med förstörelse av mangroven och förorenade vatten, som tagit död på stora delar av fisk- och skaldjursbeståndet. De importerade ynglen ingår inte i det naturliga ekosystemet, vilket kan orsaka rubbningar i den ekologiska balansen om individer oavsiktligt rymmer. De nya arterna har inga naturliga fiender och kan dessutom vara resistenta mot sjukdomar eller själva bära på virus som kan slå ut hela populationer av andra arter.
Läs mer: https://www.naturskyddsforeningen.se/skippa-scampi-certifierad-eller-inte
Anti Scampi – Naturskyddsföreningen from Naturskyddsföreningen on Vimeo.