Mänskliga rättigheter


warning sign shrimp farm

1. Våld och rättsövergrepp

När lokalbefolkningar i Syd har protesterat mot räkindustrin genom t.ex. fredliga demonstrationer har det mycket ofta lett till att de på falska grunder anklagats för brott och häktats, hotats, förföljts, våldtagits eller fått sina hus nedbrända. I många jätteräkproducerande länder är rättsystemet svagt och korruptionen utbredd, och resursstarka räkodlare kan muta poliser och myndighetsrepresentanter medan fattiga personer har svårt att göra sina röster hörda och kräva sina rättigheter. I Bangladesh är situationen särskilt allvarlig – här anlitar många räkodlare beväpnade vakter som ska förhindra stöld av räkor från dammarna, men som också tvingar lokala bönder att sälja sin mark och slår ner protester från lokalbefolkningen. Här har också ca 150 personer mördats sedan 1980 som en direkt följd av att de protesterat mot räkindustrin.

 

shrimp farming protests2. Svältlöner och barnarbete

För att odla räkor på industriellt vis behövs kapital snarare än arbetskraft. De jobb som trots allt skapas för lokalbefolkningen är för det mesta lågavlönade och osäkra sådana, t.ex. fiske av räkyngel eller tillfällig hjälp vid tömning av dammar. De bättre betalda och mer kvalificerade jobben är förbehållna personal utifrån, som inte har någon koppling till det lokala samhället. I de fabriker där man packar och rensar räkorna är arbetsmiljön ofta undermålig, lönerna mycket dåliga och det förekommer ofta barnarbete. Det är framförallt kvinnor (och barn) som jobbar i räkfabrikerna, och det är inte ovanligt att de utsätts för övergrepp och våldtäkter eller hålls instängda på fabriksområdet. Faktum är att kopplingen mellan räkindustrin och sexuella övergrepp i vissa länder är så stark att kvinnor som jobbar i fabrikerna får dåligt rykte och ratas som potentiella hustrur.

 

Anti Scampi – Naturskyddsföreningen from Naturskyddsföreningen on Vimeo.